Hittekattens Dag

Vi hörde matte säga att imorgon är det Hittekattens Dag.

Alltså är det vår dag! Vi är hittade allihop, MajaGräddnos på låtsas, eftersom hennes ägare ljög om att hon var hittad och hemlös och dumpade henne på Södertälje Katthem. Klemens hittades under en altan. Brorsan Granit och jag Theo hittades i skogen i en kattkoloni.

Svekatt jobbar stenhårt på att färre katter ska behöva hittas. Många katthem är medlemmar där men även privatpersoner kan bli stödmedlemmar och hjälpa dem jobba för bättre kattliv. Alla Svekatt medlemmar, katthem alltså, är No-Kill. Det vill säga att man inte dödar katter för att de är sjuka, har inte varit i kontakt med snälla människor och är rädda, är blinda eller något annat som går att jobba med. Eller har en mindre populär färg.

Det här märket visar vilka som är av rätt sort.

Om du har ett katthem eller en katthjälparförening i närheten, kolla om du kan hjälpa dem med något. Vara jourhem är en sak man kan göra, vara volontär en annan. Kan man inget annat kanske man kan handla en extra rulle soppåsar och ge dem, eller kattmat, eller diskborstar. Ofta är det ju extrapris på sånt man bara behöver en av, då kan de få den andra. Tänker jag. Så gör matte Och är jourhemsmatte. Och akuthemsmatte. Och volontär på katthem. Men mest våran matte.

Imorgon, då ska vi väcka matte t i d i g t och bli serverade året godaste frukost tänker vi, det är ju VÅR dag. Fundilerar på vad det ska vara, rå nötfärs kanske, eller äggula med hackade räkor, eller nån sheba…

Nu, nattrejs!

//Theo, mjuk med bestämd huskatt

Nya gäster på Cirkusen

Här trodde vi att allt blev som vanligt när servicefolket kom från sin rymning. En massa lukter hade de med sig. Och lite, väldigt lite gotter. Inte så det gått nöd på oss, Lillhusse, som är en stor människa*skakar på huvudet åt människors logik* har ju bott med oss och servat med dörröppning till balkongen, mat, gos och sånt.

Tjejerna som bodde här åkte till sina hem före husse och matte rymde så det bara vara vi och två tjejer som bor här en tid. Kajsa som ska bli tam med människor och en annan tjej vars matte är sjuk. Då tänkte vi att det blev lugnt, eller i alla fall mera gos till oss.

Granit har hamnat i buren 🙂 inte för nåt han gjort utan han gillar bara att ligga där ibland. Den hamnade där när killen behövde sitta någonstans under städning

Matte kallar oss för sina suddungar, undrar varför. Eller De tre riddarna när Granit också är med. Då brukar vi gå i bredd, sida vid sida med svansarna ihop

Medan folket var på rymmen var det en kattkille som bott i jourhem som plötsligt inte kunde bo kvar, för människan där skulle resa bort nästa dag. Suck, hur tänker en del människor. Att flytta är svårt för oss katter. Nya lukter, ljud och människor är knepigt. Tur Lillhusse var här så han kunde ta emot killen tills det löste sig. Stilig kille, nu håller vi tassar för att han får stanna där han bor nu, helst föralltid. Han fick sitta i storburen i rummet en stund medan matte skurade ur rummet och bytte allt som behövde bytas. En massa filtar och mattor och sånt som vi passade på att sniffa på.

När han åkte så kom det två nya killar istället! Vi har luktat på varann genom dörren och matte och husse har varit där inne jättelääänge. De pratar och kurrar och busar hör vi men vi har inte fått träffas än. Matte pratar om att sätta i nätdörren om nån dag, så vi får bekanta oss närmare. De verkar trevliga, så kanske får vi ett par nya buskompisar för ett tag. De ska inte stanna här, de bor i jourhem här tills det hittas annan lösning.

Nu har inte jag tid att jama åt matte vad hon ska skriva mer. Ska ut på balkongen och kolla läget i svampkorgen.

//Granit den grå

Trodde vi jam….

Här låg vi och gosade i morgonsolen när de börjar dra fram en massa saker igen. Får det vara sååå? Tror vi måste kontakta Kattvokat snart! För vi känner minnsjam igen de där sakerna, de betyder att husse och matte eller nån av dem kommer försvinna!

Precis när allt börjar bli som det ska. Visserligen har vi hört att Lillhusse, hihijam, han är större än både husse och matte, ska komma, men vi vill ju ha vår personal här, alltid.

Ni ser ju hur uppgiven och försnurrad jam blir. Vad gör vi nu, kompisar? Vet ni nån bra Kattvokat som kan få årdning på dem? Och få bort den där Ester, Sem Ester, för vi har allt räknat ut att det är hennes fel, alltihop, hela röran.

//Theo, försnurrad katt

Nu börjar det bli som vanligt här

Nästan alla våra saker är nästan på plats, vi måste bara möbelera om lite först. Det viktigastaste är i alla fall på plats och hinderfritt, vår trapp för rejs. Där har varit en massa saker ivägen och husse och kladdigt, usch! Men nu, inatt har vi rejsat minsjam. Ner och upp och ner igen. Det bor en tjej där nere som brukar hänga med oss, hon ska bli van med människor. Det e inte lätt om man e skrajsen men hon e inte skraj för oss, bara för husse och lite matte.

rejstrappen

Husse säger att det inte alls är klart, men visst ser ni att det inte fattas nåt för rejs!

Just nu e det viktigaste iallajam att få lite vila och sol, som syns så är det gosigt här.

Nu tänker vi stanna här ute och myyyysa efter nattrejs och frukost. Husse viftar med blöt mopp så vi håller oss undan.

//Granit den Grå

Kattnappad

Vår kompis Herr Katt råkade bli kappnappad här om dagen.

Ingen fara, det var en snäll dam som letade efter sin egen misse som inte kommit hem och då möttes de. Hon lockade med honom i tron att han var vilsekommen. Och matade och klappade. Och la upp efterlysning på nätet. Och tänkte ta honom till vetten för att kolla ID. Det råkade vår matte se och hojtade högt.

Han är såå stilig Herr Katt. Eller Sigge som han kallas, kort för Siegfried som han faktiskt heter, som är någon sån där operakille. Sigges husse gillar opera.

Nå, matte skrev på annonsen att de skulle släppa ut honom genast. Hon såg ju att damen bodde på Sigges gata dessutom, så han var bara ute på sin vanliga patrullering.

Sigge har ett hem, är både tatuerad i örat(för det fixade matte) och chippad av sin husse. Registrerad också, så de hade ju hittat husses uppgifter om han åkt till vetten. Men han ogillar det väldigt så det hade inte blivit någon roligt tur. För vetten eller katten.

Sigge dök upp här hemma en kall vinter för många år sen. Den berättelsen finns långt bak i arkivet. Kortversionen är att en barnfamilj tog honom på sen sommaren som unge och dumpade honom i januarikylan när de flyttade från området. Matte matade honom sakta och fick honom kollad hos vetten, så inget allvarligt var fel med honom. Det fattades bara mat och värme som tur var. Matte letade ägare i tre månader, överallt, med annonser på alla möjliga och omöjliga ställen. Sen när han kastrerats, vaccinerats, märkts och flyttat till en kollega till husse(för matte är jätteallergisk mot honom) så berättade grannar var han kom ifrån. Han svalt nästan ihjäl för de som sett honom gjorde inget för att hjälpa. Det gör matte arg så hon säger fula ord.

Godisregn hos katterna

Oj, matte letade bilder på Sigge och hittade en från när Pelle levde. Då var Herr Katt här på besök när husse var på resa. Sigge är inte så nära kompis med någon av oss att han får gå på lös tass i huset, utan han har alltid eget rum.

Matte datapratade med damen och berättade var Sigge bor och att hussen letade efter honom. Hon fick se bilder och jämföra så hon var säker på att matte sett rätt. Klart det var Sigge, han har en speciell teckning som är lätt att känna igen. Då släpptes han ut och tassade väl hem. Han är hemma nu i alla fall.

Om det skulle vara så att du inte är säker på om din katts märkning är registrerad så kolla det. Om du flyttat, eller kanske glömt skicka in papper. För registrering är enda sättet att hitta dig om din katt kommer bort. Och det gäller alla katter, även de som bara går inne. Det behövs en springa på några centimeter, några sekunder och din katt är ute. Kanske livrädd, kanske skadad… det vill du inte.

Märk och registrera. Är det inte gjort än så kastrera också. Så mycket skönare för katten att inte ha en massa hormoner som stökar i kroppen och gör så den måste ut för att leta partner, slåss och kanske bli förälder utan att det var meningen.

Nu ska du få!

 

 

Granit här kompisar.

Ni vet ju att våra människor håller på med konstigheter, men de har en kompis i det också. Den är grön, riktigt ILLgrön. Det säger en del om dess humör också, ILLsken är den, skriker och morrar. Äter upp alla missade gottisar gör den och en del av mina viktiga saker också! Som flärpar och sånt.

 

Nu fick jam chansen att försöka jama vett med den! Ni ser ju hur jam kämpar, ryter åt den.

Det är viktigt att lyssna på motparten . Också.  Så det gjorde jam(och passade på att hämta andan lite)

 

Det fick blir riktiga tassgripligheter, men jam tror att meddelandet gick in. Låt bli våra gotter, det var det viktigaste.

MajaGräddnos, hon ville inte alls hjälpa till. Pälsen kunde komma i ordning jamade fröken!

Bah! Sånt ruskar  en kille lätt av sig.

Klemens, han låtsades inte se att jam kunde behövt ett par tassar till hjälp. Klarar du själv jamade han bara. Lillungen! Jajam, vi äldre får sköta sånt här viktigt, så klart. Han är ju bara barnet än. Fyller fem i år, bara.

Nå, jam tror att Snabeldraken låter bli våra gotter efter dagens uppläxning. Nu en lur, sen rejs!

//Granit, slåsskämpen

Absolut kaos! Hjälp!

Veet ni, det blir bara värre här! De river på väggarna och har flyttat på  precis allt.

Granit och Theo försöker få dem att skynda på lite med sin röra, funkar ju sådär.

Vårat klätterträd är mitt i en massa saker, mitt i rummet. Gåååår ju inte att rusa upp i det då:-(

Hur ska våra rejs då funka? Fast det tänkte de nog inte på.

Tur vi kan rejsa från sovrummet via luckan och tunneln  till kattgården,  nerför rampen, uppför trappan där, in i sovrummet, ut genom fönstret, upp i klätterträdet, ner på andra sidan(nej vi kan inte ramla ut, matte har nätat) in genom dörren till kaoset, nerför trappan till Kajsa som bor där nere, runt soffan, uppför trappan och ut i kattgården igen. Det bliiir inte lika bra men får duga.

I stora rummet heter vi just nu ”ivägen katter” eller ”urvägen katter” och så finns där nåt  klibbigt gojs som de kletar på väggarna. och en massa kladdigt papper de hänger upp, så där är rent livsfarligt att ha svansen ens.

nä, nu har jag inte tid, kvällsmat hörde jag det sas!

Tadaa!

//Klemens Boman, snyggis, fd skyggis

Kastrera mera!

Hörni, här bor vi, Granit och jag, Theo, som inte var kastrerade när vi fångades in i fälla där i fritidsområdet.

Ingen vet, inte ens vi själva, hur många ungar vi blev pappor till.

Hur många av dem som dog, svalt och frös ihjäl. Eller dog efter skador från slagsmål om maten.  För det var döda kattungar grannar reagerade på. Inte på oss vuxna, svultna och sjuka.   Han som hade stugan där matade oss lite ibland, sen kunde han vara borta i några månader.  Det var kallt och blött och otäckt och inget hus hade vi att gå in i. Ni fattar att vi inte hade det bra. Ingen ägde oss heller så när vi blev sjuka fick vi ingen hjälp. Han som bodde där ibland sa att vi inte var hans katter.

När vi fångats fick vi somna hos vetten och vaknade utan bollar.  Tjejerna blev också opererade. Inga fler ungar!

Och våra öron blev rensade från skabb, vi fick vaccin och annan medicin.  Och maskmedel så maskaran slutade äta upp den mat vi fick tag på. Och MAT. Bra mat, ofta, så vi slutade ha diarré och slutade hetsäta.

Alla våra kompisar, de som orkade överleva, har det bra idag. Vi har alla egna människor som tar hand om oss, städar, matar, kollar hälsa, gosar och leker med oss. Och kompisar har vi. För har man levt i en stor kattgrupp vill man inte vara ensam.

NorrtäljeKatthem har just nu en  kampanj med lägre pris för kastrering. Passa på att märka och registrera din katt då också.

Nu ska jag lägga mig i husses mjuka säng och sova en stund, mätt i magen. Nöjd och glad.  Frisk. Och omtyckt.

 

//Theo Boman, fs skyggis, numera tryggis.

Med på bilden är min ”brorsa” från kolonin, Granit

App app husse!

Alltså, nu e jam förbaskad!

Husse river tapeter! Igår jamade jam åt matte att säga åt han, men då gick hon dit och rev också 😦

Fåååår man det? Om jam ens tittar på tapeten med lyft tass så hörs ”app app”…från  matte….

Samma sak om jam tittar med tassen på dörrkarmen eller nåt annat lämpligt…bara klössakerna får man röra. Dååå minnsjam låter det ”duuuktig Granit”

Och förut idag kollade jam en konstig sak som de ställt där vi brukar äta. Alltså både de och vi katter. Nu äter de i soffan och där FÅR man inte äta!  De e såå snurriga nu. Tror det är den där Sem Ester som gjort det. Vi har inte sett henne än men hört att hon ska vara här.

Alltså… Kattonger med nåt stort ovanpå står mitt i allt, ivägen.  Kloade lite på kattongen, det får man här och skuttade upp och där låg en massa konstiga prylar. Och genast kom ”app app” från matte:-( var bara att skutta ner igen.

Hur får man ordning på dem igen? Hjälp kompisar! //Granit