Det är mycket besvärligt att komma till Sverige för att arbeta om man är EU medborgare och vill utnyttja sin fria rörlighet. Fast man har fått ett arbete och ordnat allt man förväntas.
Undrar om det är lika illa i tex Finland.
Inte att undra på att världen skrattar åt oss och vår Migrationskaos.
Läser, som vanligt hos Merit. Förundras över hur man behandlar oss som bor här och betalar skatt jämfört med de som kommer för att leva på oss. Asylsökanden tillfrågas inte ens varför de söker asyl, utan vilken medicinsk hjälp de behöver. Stackarna klagar över att de inte får bostäder efter den standard de förväntat sig. Att de inte kommer till optikern snabbt nog.
Va sjutton! Här bor folk som har ont, trasiga tänder, som knappt ser längre i åratal och de får ingen hjälp. Skattebetalande medborgare.
Själv går jag med värk och väntar, och väntar och väntar på att få en undersökning av orsaken. Får och betalar för värkmedicin, men det hjälper ju inte.
Läser hos Merit Wager. Arg!
Detta drabbar de som verkligen behöver assistans. Och de som är skattebetalande och drabbas av sjukdom. Rent bedrägeri, som myndigheterna hjälper till med genom att i sin flathet inte säga stopp där.
I New York Times finns en artikel om finska skolor.
Man funderar över varför de finländska skolungdomarna presterar så bra internationellt sett.
Merit Wager har skrivit bra om det, länkar dit.
Under min skoltid var det i alla fall noga med att kunna sina läxor, uppföra sig väl mot andra elever och lärare, hålla tider och sköta sina böcker mm väl. Att störa under lektion gav en anmärkning och lapp hem, vet det för jag fick några, erhhmm*rodnar*. Var en frågvis unge och frågade ibland på fel ställe. Men jag lärde mig allt möjligt användbart. Som att räkna, skriva, tala inför folk, uppföra mig normalt artigt men viktigast av allt, att tänka själv och ifrågasätta.
Så är det nu också i de skolor mina syskons barn går i. Man gör ingen skillnad på vad som ska läras in beroende på elevens religion eller andra orsaker. Alla ska ha samma kunskaper när de går ut.
Studenten är något bara de tar som skriver studentprov. Då får man en mössa och papper. Studentprovet är frivilligt. Övriga går ut skolan och får betyg på det de presterat under året.
Läraryrket har högre status och det krävs mera för att komma in på utbildningen. Faktiskt mera än av de som ska läsa juridik eller medicin! Vidareutbildning är obligatorisk och betald. Skolorna och lärarna beslutar själva över läroplanen, inte politikerna.
En stor skillnad. Vi finländare må se likadana ut som svenskar på ytan men inuti är det stor skillnad. Temperamentet, sinnelaget och sättet att möta och lösa problem är ett annat. Dessutom är Finland ett land där det fria ordet verkligen är fritt. Man får säga sin mening, men inte förolämpa andra.
Merit har beskrivit det så bra:
”Det, som i Sverige är okej, nämligen att kalla personer som inte tycker som man själv, för ”fascist”, ”främlingsfientlig”, ”rasist” etc är INTE okej att kasta omkring sig i Finland. Det kan vara förtal. Och det tolkas som korkat, och som att man inte har argument som håller när man diskuterar.”
Bomans Blog 