Varit på bio

Såg filmen Palme.

Var som tur var inte den hyllning till partiet och politikern Palme jag befarat.

Visade en sida jag visste om men få tänkt på.

Överklasspojken som ville bli en stor talare och hade talang för det. Tränade på college i USA.

Som gärna beblandade sig med överheten, med kultureliten. Hela familjen tillhör ju den, överklassen. Vanligt folk hade han en romantisk bild av,  som ärliga hederliga och lite dumma. Han kände ingen vanlig människa, arbetare.

En som alltid måste vinna, kosta vad det kosta ville.

Manipulatören, kappvändaren som kan ljuga med blicken stadigt i kameran utan att blinka. Karriäristen redo att göra vad som krävs för att nå makt.

Frånvarande pappan och maken.

De som kommit in med Aftonbladet och ”apan och hästen” märket på var väldigt tysta efter filmen. Var nog bara jag som inte var sosse där. Och jag gick för att den jag var där med ville se filmen.

Är man kontaktperson gör man vad som önskas, inte vad man själv vill.

Annons

Fel, igen

Sossarna har beställt en uträkning, som de sen gick till attack på regeringen med.

Bara det att uträkningen var fel.

Igen och igen räknar de fel, säger fel, fattar fel. Och de vill styra landet. Suck!

Men bra att deras uträkning visar att regeringen har rätt.

Det talet missade jag

Cecilia Hagen har lyssnat på nya sosse ordföranden. Hon skriver om det här.

Det har inte jag.

Han sa sig visst vara en övertygad feminist.

Men slant på tungan. Intressant.

Intressant att en metallordförande som kämpat med näbbar och klor emot jämställdhetspotter, för att öka kvinnors löner inom industrin,  inom metall nu är av helt motsatt åsikt.

Under alla de åren jag arbetade inom Metalls område hörde jag inte en gång någon man uttala sig för kvinnor som kompetenta  inom yrket. Tvärtom. Förde en lönlös kamp emot porrbilder på väggarna länge. Tills jag kom på den briljanta iden att köpa en kalender. Med mer eller mindre nakna brandmän.

Jäklar vilket liv det blev! Sa att jag tar ner den samma minut som killarna plockar ner sina bilder på tuttar och arslen. Inom ett par dagar var alla bilder borta och då vågade företagets kvinnor säga -va skönt att slippa dem.

Så att… jämställt inom Metall, icke!

Feminister? Knappast.

Men det passar sig inte att behålla sin gamla åsikt om man ska leda sossarna, som ju är den mest jämställda av partier. Eller inte. Inte den mest integrerade heller.

Som vanligt, en massa tomt prat som de som inte vet bättre går på.