Svensk rockare

 

Pausat lite, varit på Sweden rock. Festivalen där ursprung, hudfärg eller plånbok inte betyder så värst mycket. Inte ålder eller utseende heller. Så länge man inte är under tretton för då ska man bära hörselskydd. Inte helt fel för äldre heller:-) Vi hade proppar i fickan, stoppade in dem när det kändes lägligt.  För övrigt var det  ****bra, högljutt, roligt, rörigt och alldeles underbart till och med när det regnade. We believe in Rock ´n Roll, som Dee Snider skanderade.

Missade Sakine Maddon, som visst också var där. Hon skriver några rader om det i kolumnen om  ”Hur gör man gör att bli svensk”

Själv har jag visst missat en del i den svenska kulturen och bidragit till att mitt barn missat den delen. Aj då! Ungens kompisar satt aldrig på rummet när vi åt. Äter man hemma hos oss är alla välkomna till bords. Måste nog upplysa ungen om det lilla misstaget jag begått. NOT!

Annonser

Varför vara överens?

Sakine Madon skriver idag om vårt svenska konsensuskultur. Alla ska vara överens, även om det innebär att man fattar fel beslut.

I min värld, där jag uppfostrades till att ha en gen åsikt grundad på fakta, ifrågasätta auktoriteter och alltid kolla allt som sägs, är det så galet det kan bli.

Som uppvuxen i en annan sorts samhälle kan jag inte fatta det. Inte heller anpassa mig. Jag protesterar mot galenskaper. Ifrågasätter chefer och andra ”som vet bättre” om jag har en avvikande kunskap om saken.

Diskussion är inte farligt. Vilket svenskar i allmänhet verkar tro. Livrädda för konflikt.

Man kan vara överens om att inte vara överens. Så långt kan jag sträcka mig.