Våran matte är krasslig, så vi chillar, och sköter om henne. Busar som alltid så klart, vi är ju några stycken här, alltid finns det någon som är vaken och med på bus.
De som inte bor här för gott väntar på sina människor, en dag händer det, de dyker upp. Lady, söta lilla damen. Toulouse och Kennedy, busbröderna som sades vara osociala och skulle avlivas fast de är nästan översociala här. Minus, den sammetsmjuka lite otrygga killen som låter sig klappas och alltid springer till dörren för att möta när man kommer hem. Toulouse, som älskar att gosa, har förhoppningsvis ett hem på G(om de inte händer något i sista stund).
Vi tar tass om dem också. Och om husse.
/matte skrev åt mig
//Klemens den snygge, fd skygge
Bomans Blog 
Skönt att ni tar hand/ tass om er sjuka matte. Det är alltid så värdefullt att ha små hjälpande tassar när man är krasslig. Ni är superduktiga hela högn.