Klicka på länken längst ner för att se filmen!
Detta är Granit. En fd kolonikatt. Okastrerad, svulten, frusen, magen full med mera mask än mat. Öronen fulla med kliande öronskabb. kroppen sargad av slagsmål om honor och om det lilla mat de kunde hitta. Gubben som ägde fritidshuset de höll till vid kastade ut lite mat ibland, han tyckte det var skojigt att se dem springa efter smulorna. Men inte var de hans ansvar, nej då.
Granit är en av de lyckliga som överlevde. Infångades med fälla. Kom till oss i jourhem, vårdades frisk i isolering med flera kompisar från samma ställe. Socialiserades med oss, för de var alla livrädda för människor. Kompisarna hade fått hem förra sommaren och bara Granit och Theo var kvar. Då råkade Granit bli skrämd och rymde genom ett litet hål i nätet på balkongen(vilket visar HUR noga man måste sätta fast nät). Vi letade i förtvivlan, lappade ett jätteområde, kröp under grannars altaner och pooler, satt ute på natten och pratade, ropade tidigt och sent. Theo ropade också från balkongen. Efter 7 dygn fick vi äntligen kontakt med ID hund och när den kom så fick vi träff på gömmet efter bara 15 minuter. Sen pratade jag hem Granit och lovade att han aldrig mer skulle behöva flytta. Vi adopterade grabbarna.
Klappa får man göra i smyg, när man kommer åt att försiktigt smeka svansen eller ryggen, pilla lite under hakan när han tar gotter ur handen. Han och Theo, vet vad de heter, kommer oftast när man frågar efter dem. De sover trygga fast vi stökar omkring. De är friska och glada, leker och busar. De går bara ut vid bra väder, på trygga balkongen eller kattgården och de sover i sängen rätt ofta.
Från skygg till trygg.
https://www.youtube.com/watch?v=etrFXtIbwK0&feature=youtu.be
Bomans Blog 