Iskallt ute, minus 12 och kustens fuktighet kvar i luften. Burrr!
Väntar på att det börjar våras, trädgården sover och det kliar i fingrarna att få börja.
Sådderna kommer igång så snart jag hinner och platsen frigörs. Många fröer behöver starta snart för att hinna växa klart under vår korta sommar.
Fåglarna sjunger vårsånger så snart solen tittar fram, ett litet tecken på att det går åt rätt håll. Ännu kan man inte räkna med nån vår, är ju sista dagen av januari bara.
En viss kyla känns inne också, mera om det senare, kanske.
Pelle läks fint*peppar, peppar*, äter, går på lådan och bråkar faktiskt inte ens om att få gå ut. Han tittar på dörren men nöjer sig med ett-nej.
Är som vanligt fast lugnare. Som sig bör efter en operation. Vanligtvis är han högljudd och kräver att dörren öppnas så han kan gå på patrull. Kylan kanske avskräcker.
Vi vet ju inte så mycket hur han gjort tidigare vintrar, denna är hans första hos oss. Den 23 januari hade han bott med oss i fyra månader. Och den 25 maj fyller han 15 år. Då blir det kalas!
Pluspoäng till Södra Djursjukhuset! Vetten ringde igår för att höra hur det går för patienten.
Fick ju vända oss dit då ”vår” veterinär inte skulle vara inne förrän sent på eftermiddagen, den där dagen då vi fattade att Pelle inte mådde alls bra.
Mera om Pelle kan man läsa på hans egna blogg.
Bomans Blog 