Knäkatt

Theo

Att en utefödd, fd superskygg katt själv väljer att gå upp i knäet, lägga sig och be om att få gos och sen ligga kvar en lång stund är stort. Jättestort.

Att han litar så på mig värmer. Här får katterna välja nivån på närhet, så han har själv sökt sig till mig, inte tvärtom.

Kolonikatterna, uppflyttade efter karantän och behandling

De kom till oss, uselt skick, med mask i magarna, skabb i öronen och frusna. Infångade av Agneta på HUKH från en koloni i ett fritidsområde. Vi fick 6 st jätteskygga katter till oss. Övriga kolonin, de som överlevde, spreds till andra jourhem. Alla infångningar, veterinärbesök och annat otäckt sköttes av föreningen, så jag bara fick vara ”den snälla”. Från början gömde de sig så snart jag öppnade dörren till dem. Då var det karantänskläder, rengöring före och efter besök hos dem, allt separerat från våra katter för att undvika smittspridning.

På bilden är de avmaskade, behandlade, vaccinerade, kastrerade och utsläppta från karantän. Då fick de eget rum med fönster mot gatan, dörren stängd in till oss men nära till ljuden, dofterna och annat från livet i ett hem. Här är de inte längre jätterädda för mig. De fick upp vikten, pälsarna blev bättre.

Sen kom nätdörren , så de kunde se oss, läskigt för dem men de var nyfikna.

Jag jobbade med att visa att jag inget ont ville, rörde dem med långa fjädrar, med en målarborste med långt skaft, i smyg när de åt eller fick gotter.

Mr M, eller Morris som han kom att kallas. Flyttade till Örebro
Väntande vid hemkomst, nyfikna. Tamara, Theo och Tinkerbell
Sötaste Tinkerbell
Mys i vardagsrummet
Trygg på innätad balkong, Granit
jag håller i dig ”brorsan”(Theo och Granit)
vi leker mycket, allihop. Både vi som bor här för gott och tillfälliga gäster

Alla utom Theo och Granit flyttade, vi adopterade de två. De andra är så klart inte glömda, vi får rapporter och har passat Tamara och Trissa när familjen varit på resa.

Nu bor här andra katter i jourhem, i väntan på sina egna hem. Och lär sig av våra katter att människor faktiskt går att lita på. Men vi glömmer inte de som passerat här. Aldrig!

Gästspel

Tjena, Ozzy här, Bossen kallar de mig när det är mat, eller annat viktigt.

Vi boar här tillfälligt, brorsan Kennedy och jag. Vi väntar på våra egna människor. Skitkul ställe, två brudar bor också här med oss och så en massa andra som inte riktigt vill träffa oss. De gör snabbvisiter och går tillbaka till andra delar av residenset. Vi brukar snacka lite genom nätdörren, artighter och sånt. Sen är här en morsa med smått, har sett dem genom dörrspringan och då morrade hon åt mig. DEN vill jag inte träffa nos mot nos!

Iallafall va, så är det gott om käk, gott käk, här. Solsken, soffa och klappar. Balkonghäng också men där är ju inge skönt nu, nä mattan vid spisen är gosig och varm.

Vi e två coola katter utan egna skötare. Brorsor fast olika, så kan det gå med oss katter. Diggar varann, hänger ihop och tvättar och gosar. Så Du som e sugen på kattgos och två coola snubbar på din soffa, hör av dig till https://www.hukh.se/

//Ozzy och Kennedy